Vad är hjärnhinneinflammation?
Vad är hjärnhinneinflammation? Varför är hjärnhinneinflammation så farligt?
Kolla denna TED-Ed video för en beskrivning av vad hjärnhinneinflammation är, vilka typer det finnes, hur det smittas, varför det är så viktigt med rätt och akut läkarvård och inte minst att det finns vaccination.
Vad är skillnaden mellan bakteriell och viral meningit?
Meningit kan vara ett mycket skrämmande ord för människor att höra. Det är viktigt att veta att det finns olika typer av meningit. De olika typerna har olika konsekvenser när det gäller behandling och risken att vidarebefordra den, liksom vad resultatet för patienten kan bli.
Meningit betyder inflammation i hjärnhinnorna (hjärnhinneinflammation är den medicinska termen för foder i hjärnan). Inflammation av meninges eller hjärnhinneinflammation orsakas oftast av en infektion, men kan orsakas av andra saker som mediciner eller andra medicinska tillstånd. Meningit som orsakas av en infektion orsakas normalt av antingen en bakterie eller ett virus.
Vad är viral meningit?
Viral meningit är den vanligaste typen av meningit hos vuxna och äldre barn. Det kan orsakas av många olika virus, men det vanligaste är herpes simplex-virus (normalt samma typ av virus som orsakar könsherpes), vattkoppor eller bältrosvirus (även känt som varicella zoster-virus) och enterovirus. Av dessa är enterovirus de vanligaste.
Viral meningit uppvisar liknande symptom som bakteriell meningit såsom feber, huvudvärk, ogillar inte ljus och stelhet i nacken. Det kan förekomma med ett utslag, men detta skiljer sig normalt mycket från utslaget i bakteriell meningit med meningokocksjukdom. Viral meningit är nästan aldrig livshotande.
Vad är bakteriell meningit?
Bakteriell meningit är mindre vanligt än viral, men det kan fortfarande hända med någon i alla åldrar. Många olika bakterier kan orsaka hjärnhinneinflammation men de vanligaste i hela världen är meningokock, pneumokock, Haemophilus influenzae. Bakteriell meningit kan förekomma tillsammans med sepsis, vilket är den mer livshotande formen av sjukdomen och involverar ofta också bakterier som invaderar blodet. Sepsis kan uppstå med eller utan bakteriell meningit.
Bakteriell meningit och sepsis är allvarliga, livshotande sjukdomar. De första symtomen är ofta ospecifika och inkluderar feber, kräkningar, huvudvärk och obehag. Lemsmärta, blek hud och kalla händer och fötter förekommer ofta tidigare än utslag, nackstyvhet, ogillar inte starkt ljus och förvirring.
Hur kan du se skillnaden mellan viral och bakteriell meningit?
För att avgöra om en person lider av viral eller bakteriell meningit kommer läkarna måste utföra en lumbalpunktion. Det handlar om att samla in ett prov av cerebrospinalvätskan (CSF) som omger hjärnan och ryggmärgen för att ta reda på vad som orsakar hjärnhinneinflammationen. Om resultaten från ländryggen identifierar ett specifikt virus eller bakterier är diagnosen klar. Ofta identifieras dock inte det specifika felet och läkaren kommer att behöva lita på flera ”ledtrådar” i CSF för att bestämma. Om de är osäkra de normalt kommer att välja att behandla för bakteriell meningit, ’för säkerhets skull’.
Ledtrådarna som läkaren använder är halterna av vita celler, protein och glukos i CSF. I bakteriell meningit är antalet vita celler mycket högre än vid viral meningit (och är en annan typ av vitcell), proteinet är mycket högre och glukosen är mycket lägre än vid viral meningit.
Det är viktigt att veta om orsaken är viral eller bakteriell, eftersom detta kommer att avgöra hur man ska behandla patienten. I bakteriell meningit är antibiotika viktiga, men i viral meningit kommer t.ex. antibiotika inte att ha någon effekt.
Patienter med viral meningit kan känna sig ganska sjuk ett tag efter sjukdomen, med symtom på trötthet, huvudvärk och ångest. Men viral meningit dödar nästan aldrig människor. Bakteriell meningit kan å andra sidan vara snabbt dödlig eller orsaka förödande efter effekter, så det är viktigt att behandla dessa fall med antibiotika så snart som möjligt.
Viral meningit överförs inte till andra genom att vara i nära kontakt – till skillnad från den meningokocka formen av bakteriell meningit – så ingen förebyggande behandling behövs för släktingar.
Sjukdomsinformation om meningokockinfektion
Vid kliniskt uttalad meningokocksjukdom har patienten ofta en blodförgiftning (sepsis) och en svår hjärnhinneinflammation, som snabbt måste behandlas för att patienten skall bli helt återställd. Tragiska dödsfall, där patienter dör innan adekvat behandling hunnit sättas in i tid, skapar en förklarlig fruktan för sjukdomen.
Bärarskap av meningokockbakterien utan att man sjuknar är dock vanligt, omkring tio procent av befolkningen bär på bakterien.
Fakta om meningokocksepsis
Varje år smittas cirka 60 personer i Sverige av meningokocksepsis, livshotande hjärnhinneinflammation och blodförgiftning.
Det finns vaccin mot sjukdomen, men den ingår inte i det nationella vaccinationsprogrammet.
Vem är bärare av bakterierna?
Bakterierna som orsakar meningit är i själva verket relativt vanliga. De flesta av oss verkar ha en naturlig immunitet, men det finns inget sätt att veta vem som har denna immunitet och vem som inte har det.
Upp till 24 procent av ungdomar är bärare av meningokockbakterien och de är en av de grupper som har den högsta andelen fall av meningokocksjukdom, vilket gör att det är viktigt att de vaccineras.
Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning
Meningokocken, Neisseria meningitidis, är en bakterie som påvisas ganska ofta i svalget även från helt friska personer men endast ett mycket litet antal av de smittade blir sjuka, varför vet man inte. Det finns 13 olika grupper av meningokocker. Främst är grupperna A, B, C, Y och W sjukdomsframkallande men de senaste åren rapporteras även grupp X ge sjukdom i Afrika.
Bakterien infekterar enbart människan. Smittämnet sprids genom nära kontakt, i regel som en luftburen droppsmitta, till de övre luftvägarna. Trots att det är många som exponeras och även blir smittbärare kring fall av meningokocksjukdom är det ändå ovanligt med kliniska sekundärfall, som kan kopplas direkt till indexpatienten.
Inkubationstiden hos dem som insjuknar är vanligen två till tre dygn.
Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik
Meningokocksjukdomen är en akut insättande febersjukdom som brukar ge hjärnhinneinflammation med svår huvudvärk, kräkningar och nackstyvhet. Patienten är ofta omtöcknad och förvirrad, och sjukdomen kan i svåra fall leda till medvetslöshet. Ett kännetecken som ibland ses på patienten är små hudblödningar så kallade petechier.
Den allvarligaste formen kännetecknas av blodförgiftning (sepsis) med större blödningar inne i huden och sjunkande blodtryck. Dessa patienter behöver omedelbart omhändertagande på sjukhus.
Bakterien är känslig för antibiotika. Efter genomgången behandling blir de flesta friska, men patienter som haft svår hjärnhinneinflammation kan någon gång få kvarstående skador på hjärna och nervsystem. Även andra organ kan skadas. Diagnos ställs i regel genom odling, och bakterierna påvisas i regel från blod eller ryggmärgsvätska. En annan möjlighet till diagnostik är påvisande av bakterie-DNA med PCR-teknik.
Förebyggande åtgärder
Det finns vacciner som skyddar mot meningokocker tillhörande grupperna A, C, W, Y och B.
Spädbarn och barn under fem år och ungdomar mellan 15 och 19 år är mest utsatta. Men vem som helst i världen kan få meningit när som helst.
Vaccination rekommenderas till personer med sjukdomstillstånd som medför en ökad risk att insjukna i invasiv meningokockinfektion. Vaccin kan även ges vid resor till områden med pågående smittspridning.
Många människor känner inte till varningstecknen eller att många typer av meningit kan förebyggas med vaccin.
