Under vaccinationsveckan riktas fokus mot vaccinernas betydelse för folkhälsan. Meningokockinfektion kan utvecklas på bara några timmar och leda till livshotande sepsis eller hjärnhinneinflammation. Vaccination är det mest effektiva skyddet – ändå ingår meningokockvaccin fortfarande inte i det svenska vaccinationsprogrammet.
Året var 2019. Det som först verkade vara en vanlig förkylning skulle snart visa sig vara något helt annat. Två veckor före sin 18-årsdag insjuknade Mathias Bennborn hastigt i meningokocksepsis – en ovanlig men livshotande infektion som drabbar barn och ungdomar. De första symptomen var feber, frossa och kräkningar och både familjen och vården tolkade dem som influensa. Inom loppet av ett dygn försämrades hans tillstånd drastiskt. Blåröda utslag spred sig över kroppen och trots omfattande återupplivningsförsök gick hans liv inte att rädda.
Efter Mathias bortgång startade hans mamma, Christine Bennborn, Meningokockfondens insamlingsstiftelse med målet att sprida kunskap om meningokockinfektioner och sepsis.
– När Mathias gick bort blev det tydligt hur bristfällig informationen om meningokockinfektioner är på svenska. Vi hade aldrig hört talas om sjukdomen och det blev en insikt om hur avgörande det är att kunskap finns lättillgänglig – både för allmänheten och för vårdpersonal, säger Christine.
WHO:s plan för att besegra meningit till 2030
Inför 2030 har World Health Organization (WHO) lanserat den globala strategin Defeating Meningitis by 2030, med målet att helt stoppa epidemier av bakteriell meningit, halvera antalet fall som kan förebyggas med vaccin och minska dödligheten med 70 procent. Strategin ska också stärka vården och förbättra livskvaliteten för dem som överlever sjukdomen.
Samtidigt släpar många länder efter. Enligt WHO har bara 13 av världens 194 länder en fullständig nationell plan mot meningit och flera saknar fortfarande heltäckande vaccinationsprogram.
– För att målen ska nås i tid krävs betydligt högre politisk prioritet, mer resurser och en tydligare uppföljning. I kontakten med Folkhälsomyndigheten och politiker har det blivit uppenbart att frågan knappt finns på radarn, berättar Christine.
Vaccin och kunskapsspridning
I dag finns vacciner som skyddar mot flera meningokocktyper, som exempelvis mot serogrupperna A, B, C, W och Y. Men i Sverige ingår meningokockvaccin fortfarande inte i det nationella vaccinationsprogrammet.
– Ofta motiveras detta med kostnads-nyttoargument eftersom vaccinet är relativt dyrt, men den logiken bortser från de omfattande samhällskostnader som uppstår när någon drabbas och behöver livslång vård.
Förutom vaccination menar Christine att kunskapsspridning är en avgörande del av lösningen.
– Information är gratis. Folkhälsomyndigheten kan göra sina sidor mer upplysande.
”Att agera snabbt och söka vård kan vara avgörande”
Symtom på meningokockinfektion kan till en början likna en vanlig virusinfektion, men utvecklingen kan gå snabbt. Ihållande feber tillsammans med huvudvärk, stel nacke eller ljus- och ljudkänslighet är varningssignaler som ska tas på allvar.
– Att agera snabbt och söka vård kan vara avgörande. Det finns vaccin som skyddar – och att avstå innebär en risk som i värsta fall kan få samma följder som för Mathias, avslutar Christine.
