Vad man ska leta efter
Meningit kan vara svårt att känna igen i de tidiga stadierna. Symptomen kan likna de hos den vanliga influensan, inklusive: feber, utslag, kräkningar, huvudvärk, stel hals, ljuskänslighet och dåsighet.
Om någon nära dig visar tecken på hjärnhinneinflammation, söka medicinsk hjälp omedelbart.
Vem som helst, var som helst, när som helst
Känner du igen varningstecknen?
Vet du att många typer av meningit kan förhindras genom vaccination?
Visste du att:
* Bakteriell meningit, som är den mest allvarliga och vanligaste hjärnhinneinflammationen, orsakar cirka 300 000 dödsfall globalt varje år.
* Meningit drabbar mer än 2,5 miljoner människor från hela världen varje år.
* Även med snabb diagnos och behandling kommer upp till 10% av patienterna med bakteriell meningit att dö inom 24 till 48 timmar efter symptomdebut
* Cirka 20% kommer att få permanent skada och funktionshinder.
* Spädbarn och barn under fem år, ungdomar mellan 15 och 19 år och unga vuxna mellan 20 och 29 år är mest utsatta. Men vem som helst i världen kan få meningit när som helst.
* De som överlever hjärnhinneinflammation kan få sina liv förstörda till följd av långvariga effekter, såsom dövhet, hjärnskada, inlärningssvårigheter, kramper, svårigheter med fysisk aktivitet och förlust av lemmar (på grund av sepsis).
* Många människor känner inte till varningstecknen eller att många typer av meningit kan förebyggas med vaccination.
För mer fakta om meningokocker gå vidare här Fakta om Meningokocker
Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik
Meningokocksjukdomen är en akut insättande febersjukdom som brukar ge hjärnhinneinflammation med svår huvudvärk, kräkningar och nackstyvhet. Patienten är ofta omtöcknad och förvirrad, och sjukdomen kan i svåra fall leda till medvetslöshet. Ett kännetecken som ibland ses på patienten är små hudblödningar så kallade petechier.
Den allvarligaste formen kännetecknas av blodförgiftning (sepsis) med större blödningar inne i huden och sjunkande blodtryck. Dessa patienter behöver omedelbart omhändertagande på sjukhus.
Bakterien är känslig för antibiotika. Efter genomgången behandling blir de flesta friska, men patienter som haft svår hjärnhinneinflammation kan någon gång få kvarstående skador på hjärna och nervsystem. Även andra organ kan skadas. Diagnos ställs i regel genom odling, och bakterierna påvisas i regel från blod eller ryggmärgsvätska. En annan möjlighet till diagnostik är påvisande av bakterie-DNA med PCR-teknik.