Vid cerebral pares påverkas förmågan att röra sig. Det beror på att hjärnan har fått en skada någon gång innan två års ålder. Besvären finns kvar hela livet. Cerebral pares förkortas oftast med CP.
Det finns ingen behandling som botar CP, men det går att förebygga och minska de svårigheter som funktionsnedsättningen för med sig. Detta kallas för habilitering.
Olika former av CP
CP kan delas in i olika grupper. De olika grupperna behandlas på olika sätt. Det är vanligt att ha flera olika slags CP.
Spastisk CP
Av alla som har CP har de flesta spastisk CP. Spasticitet är en särskild sorts muskelspänning då musklernas spänning är i obalans. Vissa muskelgrupper drar starkare än andra.
Ibland är endast en kroppshalva påverkad, ibland båda. Det är vanligt med mer symtom från benen än från armarna när båda kroppshalvorna är påverkade.
Dyskinetisk CP
Dyskinetisk CP innebär ofrivilliga rörelser i hela kroppen, även i munnen, tungan och svalget. Rörelserna kan ibland vara slängiga och ibland mer långsamt vridande.
Många med dyskinetisk CP, kan fortsätta att förbättra sin rörelseförmåga genom hela livet
Ataktisk CP
Ataktisk CP innebär balansrubbningar, svårigheter att samordna sina rörelser eller skakiga rörelser. Ofta har man också spasticitet, alltså ökad muskelspänning i benen. Ataktisk CP är ovanlig.
Andra indelningar
Ett annat sätt att dela in CP utgår från vad en person med CP klarar av att göra i olika åldrar.
Det handlar dels om den så kallade grovmotoriken, det vill säga att kunna hålla huvudet uppe, sitta eller gå. Dels handlar det om den så kallade finmotoriken, det vill säga att kunna gripa och använda händerna.
Indelningen för grovmotoriken kallas med en engelsk förkortning för GMFCS, och indelningen för finmotoriken för MACS.
Ref. www.1177.se
